Stugan

Hej i stugorna! Idag kom vi hem efter två härliga dygn i stugan i Arboga. Liams farmor och farfar har en stuga mitt i skogen, supermysigt! Vi åkte dit i onsdags, innan vi åkte till stugan åkte vi till en badplats i närheten och badade och mös jag, Liam och Per. Sen åkte vi till stugan där Liams farmor och farfar var.. Sedan kom även farbror Dan och faster Lena med Doris. Vi åt gott, spelade kubb och kortspel. Supermysig och VARM dag. PÅ torsdagen skulle vi egentligen åka hem men vi hade det så mysigt så efter att jag och svärmor hade plockat mumsiga kantareller åkte vi och badade och sedan åkte vi tillbaka till stugan. Liam och farmor gick och sov middag, Per och farfar Peter åkte in till Arboga och handlade nödvändigheter och jag la mig i solen och njöt. På eftermiddagen-kvällen busade vi, grillade och hade en till toppendag. När Liam gått och lagt sig spelade vi kort och satt och pratade. Liam har sovit med farmor och farfar i storstugan så jag och Per har fått sovmorgon två dar i rad. Det var härligt:) Imorse när vi vaknade så låg Liam alldeles för högt i blodsocker. Han fick insulin till det han åt plus lite till som skulle göra att han gick ner. Efter en stund hade han gått upp ännu mer och vi var tvungna att ge honom insulin via spruta i magen. Han var såå duktig och tapper och sa knappt ett knyst fast det gör ont. Vi fick prova att ta på oss själva på sjukhuset och det kändes! Men sockret gick inte ner iallafall och han började lukta aceton ur munnen och kissa mycket, vilket tyder på höga ketonvärden som är farliga syror i kroppen som bildas vid högt blodsocker. Det leder först till obehagskänsla, huvudvärk, illamående, kräkningar, slöhet och kan gå så långt som till medvetslöshet. När värdena inte ville gå ner slängde vi oss i bilen och åkte till vårdcentralen i Arboga, då låg Liams blodsocker på över 25. Väl framme på VC så försökte dom hjälpa oss men de som jobbade kunde inte så mycket om barndiabetes och rådde oss att åka in till barnkliniken. Då hade Liams värden blivit bättre så vi bestämde oss för att ringa och prata med Liams diabetes sjuksköterska och sedan åkte vi tillbaka till stugan med farfar som var så snäll och följde med oss. Liam blev överlycklig att vi åkte tillbaka istället för att åka till sjukhuset så jag är övertygad om att vi gjorde rätt val. Sen blev värdena bättre och bättre och nu är allt som vanligt igen. SKÖNT! Vi bytte nålen på rumpan och vi är ganska säkra på att det var den som krånglade. Funkar allt så funkar det toppenbra! När det inte funkar så blir det en stressad situation och man behöver verkligen se till att lösa det fort innan Liam blir dålig. Vi har haft supersköna och avslappnade dagar tillsammans och ikväll har vi avnjutit en god middag, Tacos:) Liam sover nu, jag slökollar på tv och Per sitter vid datorn. Ha en fortsatt skön kväll och trevlig helg till er! Kram

Hopp till pappa

Mina kärlekar

Världens finaste lilla kille, vi älskar dig Liam

Skansen

Hej! Igår åkte jag, Liam och Per tillsammans med Liams mormor, g-mormor och min kusin Thilda till Skansen. Vi tog tåget från Centralen på förmiddagen. När vi kom fram så var det ju inte det lättaste att hitta till rätt buss som skulle ta oss till Djurgården och Skansen men efter mycket om och men och en flörtande man i resecentrum så kom vi på rätt buss och kom fram. Vi gick och åt innan vi gick in på Skansen. Liam tyckte det var kanonkul med alla djur och få springa runt helt fritt. Vi var där förra året också men i år såg han djuren på ett annat sätt och dom hade byggt om på vissa ställen så att djuren var lättare att se. Kan verkligen rekommendera Skansen till er med småbarn, även vi vuxna tyckte det var kanon mysigt och vädret var på vår sida och solen sken nästan hela tiden. Vi kostade även på oss att gå in i akvariet och där fanns det massa djur att kolla på! Vi stod i kön för att klappa på en orm och Liam och Thilda var så exalterade.. När vi kommer fram efter 10 minuter så tycker Liam ormen är läskig och vill inte och Thilda vågade nästan inte hon heller. Sötnosar! Vi hade först tänkt att vi skulle gå på Junibacken men eftersom det var så fint väder kände vi att vi hellre ville vara ute så därför gick vi till Skansen och det ångrar vi inte:)

Liam och Thilda

Fina Mamma och älsklingen min

Bästa mormor

Spännande att åka tåg:)

Superbra att dom delade ut armband där man skrev barnets namn och vårt nummer

Väntar på bergbanan

Söta getter

Lill-skansen

Någon tappade en nappflaska och sälen tog den på en gång:)

Hej på dig

Härligt med sol

Trötta björnar

Vicent, eller oxe som jag kallar dom:P

Karusell

Liam har tagit motorcykel körkort:P

På vägen till akvariet

Liam blev livrädd innan han förstod att den inte var riktig!

Sååå söta bebisapor!

Äckliga ormar

Regnskog

Mysig grotta

Krokodil bebisar

Mamma krokodil

Hajarnas och rockornas koraller

Den här hajen klappade Per. Jag försökte men något sa "Stopp, det är en HAJ" i min hjärna

Haj och rocka

Thilda klappar en rocka

Ormen som man fick klappa

Idag har jag varit och fått akupunktur för min spänningshuvudvärk och migrän. Idag gjorde det ont och jag har känt mig matt och smådålig hela dagen. Men akupunkturen börjar ge resultat vilket känns toppen. Efteråt gick vi på stan och shoppade lite. Per köpte ett par skor och en tröja, Liam fick ett par jeans och kallingar.. Det går åt många såna nu när vi kör potträning men det går kanon och han är blöjfri hela dagarna förutom när vi åker iväg till exempelvis Skansen. Jag köpte en jättesöt t-shirt och ett par jeans. Det är dom första jeansen jag köpt sedan typ 5 år tillbaka. Har inte velat köpa några förens jag gått ner det jag vill i vikt. Men när jag ställde mig på vågen i helgen så visade den -15 kg!! Sedan i februari när Liam fick sin diabetes diagnos. Det känns hur bra som helst MEN jag önskar att det inte berodde på hemsk magkatarr och sjukhusvistelse men jag känner mig ändå väldigt nöjd, och lättare! Så därför tyckte jag att jag var värd ett par jeans:) Kram från mamman

Komplettering

En liten komplettering till det förra inlägget där man kan läsa allt om barndiabetes. Barndiabetesfonden

Förkylda och äntligen sommarväder

Gokväll! I lördags firade min farmor som fyllt hela 80 år. Det var den närmsta släkten på pappas sida som var där och vi hade mys och trevligt. Vi åt god mat och skrattade en massa. När vi kom hem på kvällen bökade Liam en massa och var ledsen, sen började han hosta.. Krupp hosta.. Stackars lilla plutten var helt täppt och hade feber. Han fick sitta uppe med oss och titta på tv och då blev hostan bättre. Sen fick han sova mellan oss och vi bökade upp en massa kuddar under madrassen så att han skulle ligga högt med huvudet. Vi kom igenom natten och Liam var dunderförkyld på morgonen. Liam började bli andfådd och oftast när han får krupp brukar det alltid leda till förkylningsastma och det ter sig alltid genom att han blir andfådd först. Som tur är så har vi äntligen fått inhalations medicin utskriven som vi har hemma så vi gav honom det och vi slapp astman. Men gud vad han hatar att andas i masken, han skriker sig helt svettig och vi måste hålla i honom. Det är hemskt men gör vi det inte så slutar det på sjukhuset och det stället försöker vi verkligen undvika efter all tid vi har spenderat där de senaste månaderna. På måndagen var det min och Pers tur. Jag fick hög feber och var helt däckad. Inte roligt alls. Men nu börjar vi äntligen bli bättre! I slutet av veckan kom äntligen sommaren till Västerås. Pappa/Liams morfar var ledig i fredags så vi var ute hos honom och badade hela dagen. Det var så härligt och Liam är som en liten fisk i vattnet. Han ska dyka hela tiden och när vi ska gå upp så blir han jätteledsen och vill bada mer. Vårt lilla blötdjur:) Jag var själv likadan när jag var liten, var mer under än över vattenytan. Idag har vi också varit ute på Gryta ås och badat. Det har varit underbart väder men lite kallt i luften men vi har badat och haft en superskön dag! På eftermiddagen åkte vi till Nisses för pappa skulle köpa en hörnsoffa att ha ute i uterummet. Det blev så bra och där kommer man kunna sitta i flera timmar och bara njuta:) I måndags var vi och skulle hämta ut en ny nål till Liam. Istället för att ge honom insulin via en spruta i magen som de flesta är vana vid så ger man oftast små barn en insulinpump istället. Eftersom att små barn äter olika från dag till dag, flera gånger om dagen så vill man komma ifrån att behöva sticka i magen med en spruta x antal gånger varje dygn. Det kan bli uppåt 10 gånger per dygn annars och det känns verkligen inte humant så därför valde vi att Liam skulle få pump istället. Sen har han så små doser i jämförelse med större barn, med spruta kan man ge 0,5 enheter som minst och varje steg är 0,5. Men ibland behöver Liam bara 0,2 eller 0,7 tex. Då är pumpen bra för med den kan man ge 0,1 enheter om man vill. Jag förstår att det här är grekiska för de flesta men jag vill ändå skriva för att när andra ser när vi ger Liam insulin så ser det kanske lätt ut men man måste ha huvudet med sig varje gång och det är verkligen en vetenskap för sig. Pumpen har Liam i ett bälte som sitter runt midjan som ett skärp. Det måste han ha på sig dygnet runt eftersom han måste ha pumpen med insulin hela tiden, 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan. I pumpen sitter det en reservoar med insulin som är kopplad till en slang. Den går till en stålnål som vi sätter i Liams skinka. Den byter vi varannan dag här hemma. Den proceduren tar allt från 1 timme till 2 timmar beroende på vilket humör Liam är på. Han är otroligt duktig och finner sig i situationen nästan varje gång. Vi använder bedövningsplåster för att minska smärtan men ibland gör det ont ändå:( Anledningen till att vi skulle hämta ut en ny nål är för att några gånger när Liam har lekt har han blivit som förstelnad och skrikit rätt ut. Han blir jätteledsen och säger att nålen gör illa honom. Då har nålen rört sig under tiden han har lekt och det gör fruktansvärt ont på honom. Det berättade vi för Liams diabetes sjuksköterska och då sa hon att vi kunde prova en annan nål som fungerar på samma sätt som när man sätter en nål för tex dropp. Man sticker med nålen men drar sedan ut nålen och då sitter det bara kvar en plast slang. Vi hämtade ut den nya nålen och satt den. Det gick bra och Liam var glad över att han skulle få ha en mjuk slang istället som inte skulle göra ont. Morgonen efter var han helt röd vid insticks stället och vi fick ta bort den och sätta stålnålen istället. Vi vet nu inte hur vi ska göra. Vi vill självklart inte att han ska behöva få ont av nålen han har nu men samtidigt vill vi inte att han ska få någon infektion av den andra nålen.. Jag önskar av hela mitt hjärta att man kommer komma fram till en bättre lösning eller det bästa vore ett botemedel.. Om man kunde komma på hur man kan transplanera en ny bukspottkörtel, sätta in något under huden som sköter sig själv så att alla med diabetes kunde leva på helt normalt utan en massa blodsocker kontroller varje dag, slippa insulin injektioner eller insulin pump. De som har vissa hjärtfel kan få en pacemaker inopererad som sköter hjärtrytmen. Kanske kan man göra något liknande till de med diabetes? Det är något vi hoppas och håller våra tummar för! Det här kanske inte är något du som läser vill läsa om men jag känner att det är som terapi för mig att få skriva ner det jag tänker på.. Och jag tror att det kan vara bra för de som är runt om kring oss att läsa hur vårt liv ser ut efter att Liam fick diagnosen diabetes mellitus 1. Det som man sa om diabetes för 20, ja bara 10 år sedan, är inte aktuellt längre. Det första läkarna sa till oss var att vi ska se till att Liam får leva precis som vilket barn som helst. Han ska få gå på kalas och äta tårta, han ska få lördagsgodis, han ska få äta glass, ja allt som han hade gjort även om han inte hade fått diabetes. Dom sa också att idag lever de med diabetes lika länge som de personer utan. Det är något som vi verkligen behövde höra. När vi förstod att han hade diabetes såg jag bara hemska fotsår, amputerade fötter, koma, och ett för kort liv framför mig. NU VET VI att så kommer det inte bli. Det var förr när man inte kunde sköta sin diabetes på grund av bristande kunskap och läkemedel som det blev så. VI VET att Liam kommer leva precis som vilket barn som helst, bara vi ser till att han förstår sin diabetes och att han förenas med den, då kommer allt blir bra! Kände att jag behövde skriva av mig lite som ni kanske märker. Hoppas du orkat läsa för nu kommer det lite härliga bilder:) Kram från mamman.

Såhär ser en insulinpump ut, Liam har en blå som han valde själv

Picknick på Långholmens brygga med bästa moster

Min bättre hälft

Världens finaste plutt

MYS

Jordgubbar är ett måste

Vi provade fiskelyckan

Moster chillaxade

Underbart vackert

På väg till Vimmerby och Pippi med Ronja och familj

Matpaus

Provar sängen på Fredenborgs herrgård

Älskar dig

Hjälper pappa att ro

Hälsar på hos Lotta

Lottas hus

Exakt här svischade Lotta ner på tant Bergs cykel

Barnen i bullerbyn

I snickarboa

Blomster på Gryta ås

Fotbolls match

Dyker

Nöjd morfar i nya soffan