Vår lilla familj....: Mycket har hänt sedan sist!

Hej du som läser!

Som titeln på detta inlägg antyder så har det hänt otroligt mycket sedan senaste inlägget! Då var vi nygifta och inlägget handlade om vår stora Dag! När jag blev fru Hägg. Den dagen kommer alltid leva kvar som en fantastiskt fin och härlig dag som bestod av så otroligt mycket kärlek. Kort därefter fick vi sväva på moln igen, vi väntade en liten lillebror som valde att komma och berika våra liv den 7:e juli 2014. Erik Charlie Sigge! Liams lillebror och vår andra högt älskade son. Livet som tvåbarns mamma helt underbart. DOCK är steget från ett barn till två större en man kan tänka. Allt måste planeras på ett helt annat sätt och helt plötsligt finns det ytterligare en liten individ som har en vilja och som kräver sin uppmärksamhet. Jag kan med handen på hjärtat säga att jag vissa dagar slitit mitt hår av utmattning och trötthet men att få ha dessa två underbara killar som ger så otroligt mycket kärlek och ljus i våra liv.. det är helt fantastiskt och jag skulle inte byta det mot något i världen!

En stolt storebror ger lillebror en puss

Kärleken mellan dessa två är så fin och varm

Nykläckt liten Charlie och älskade Liam

När jag ringde min syster för att berätta om den glada nyheten, "Du ska bli moster igen" fick även jag en överraskning. Den bästa, jag skulle också få bli moster! Fem dagar innan Charlie föddes kom den finaste lilla tjejen till världen. Karin Olivia. Som jag älskar denna lilla tjej, som om hon vore mitt eget barn. Jag fick även den stora hedrande uppgiften att få bli hennes gudmor vilket för mig är väldigt stort. Att min syster och hennes Fredrik gav mig det förtroendet att få bli gudmor till deras barn, en uppgift som jag tar på största allvar.

Kusinerna endast några dagar gamla, så små!

Mosters lilla stjärna

En annan stor sak som hänt i våra liv är att vi flyttat, vi har äntligen fått boa in oss i vårt fina nya hem i härliga Hökåsen. Jag är uppvuxen här ute och har alltid känt mig trygg här. Den tryggheten vill jag verkligen att mina barn ska få uppleva och därför var valet inte svårt när vi kände att vi ville flytta ifrån stan. Både jag och Per tyckte Hökåsen passade oss bra, med tanke på Liams diabetes vill vi bo där skolan inte är enorm. Med en mindre skola, tror vi iallafall, att personalen kan ha bättre koll på Liam. När både kompisar, i klassen och även andra klasser, och personalen i de andra klasserna känner till Liam och hans diabetes är risken mindre att något allvarligt ska hända. Det är något vi intalar oss! Hur som helst så trivs vi väldigt bra här och är så glada att vi hittade ett hem som passade oss perfekt. Och då till en av de största sakerna som hänt, Liam har börjat skolan! Han går nu i förskoleklass vilket betyder att han går på Hökåsenskolan. Där har jag, min syster, min mamma och min morbror gått! En jättebra skola som verkligen månar om sina elever. Liam trivs jättebra och tycker det är roligt. Dom går i skolan på förmiddagen och sen får han även vara på fritids en stund efter lunch. Eftersom jag är mammaledig får han bara vara där 10 timmar i veckan men när jag börjar jobba blir det längre dagar. Det ser han fram emot! Han är så duktig och vi får höra så mycket fint om vår son. Det värmer en mammas hjärta.

Stora killen kan nu cykla/kicka till skolan, med ryggsäck och allt

Jag kommer börja nytt jobb i februari, innan jobbade jag på sjukhuset men det passade inte alls vår familjesituation så därför kommer jag börja inom Västerås stad. Jag kommer få jobba med äldre igen, något som jag gjort i flera år tidigare men nu kommer jag få prova på hur det är att jobba som sjuksköterska inom äldrevården, det är något jag ser fram emot. Att få se tacksamheten hos en äldre människa när man hjälpt denne på något sätt kan få mig att bli varm i hela kroppen, det kan vara den minsta handling men som gör så mycket för den man hjälper. Att jobba inom vården har idag inte det bästa ryktet. Lönen suger, arbetstiderna suger.. Man är utarbetad, det andra med det tredje. Absolut, jag tycker att vi som jobbar inom vården, för att hjälpa de som behöver någon form av hjälp, verkligen borde värdesättas mer. Vissa dagar hinner vi inte äta lunch, gå på toa eller ens dricka ett glas vatten för att vi inte vill att någon ska behöva lida i onödan. Trots det skulle jag inte vilja jobba med något annat.. Jag kan inte se mig själv göra något annat. Att jobba inom vården är mitt kall, det är där jag hör hemma och det är där jag ska vara!

I somras hyrde vi en stuga utanför Allingsås tillsammans med min mamma, svärmor och svärfar. Supermysigt hade vi det och sen åkte vi även till Liseberg. Ojojoj, Liam fick åka väldigt mycket där och han tyckte det var så roligt!

På Liseberg

Charlie och mormor utanför museum

Älskade unge

Per och Liam flyger drake utanför stugan

Mamma och Liam mys!

Charlie med mormor och farmor

I september var det dags för svärmor att fylla 60 år! Det firade vi stort genom att åka till Rhodos på semester! En helt fantastisk vecka med sol, bad och en massa mys!