Hej hopp!

Igår var det besök på bvc som gällde. Vägning, mätning och lite prat. Vår underbara son väger nu 10,2 kg och är 73! cm lång. Helt otroligt vad han växer. Han var så duktig fast det var mitt i hans sovtid. Sen åkte vi till cykelringen och köpte ny slang till ett av hjulen på den stora vagnen. Äntligen är den fixad så att vi kan börja använda den igen. Vi har en sulky och en paraplyvagn. Dom har vi haft jättestor nytta av nu i sommar, lätta att få med sig och inte så himla klumpiga. Men till vintern med all snö som förhoppningsvis kommer så är det lättare att köra den stora med stora hjul OCH så är den framförallt varmare för Liam att ligga i.

Idag har jag och mamma varit ute och bränt fett igen. Vi går ju med stavar som jag redan berättat och idag så var Liam hemma med Per och snacka om att det gick undan! När vi kom hem blev det en snabbdusch och ombyte av kläder sen bar det av ner på stan för träff med föräldragruppen. Mycket trevligt som vanligt och idag pratade vi om olycksfall. Vad man ska göra om bebisen får i sin något farligt eller sätter i halsen med mera. Jag sitter och äter ett äpple, svenskt och nyplockat äpple. Liam vill smaka och tycker att det är mumsigt. Helt plötsligt börjar hosta och ut flyger en bit äpple. Han fortsätter hosta och jag blir helt förstelnad, blir helt tom i huvudet för ett par sekunder. Sen säger Ann-Christine vänd på honom och jag lägger honom i mitt knä och klappar honom på ryggen. Ut flyger en äppelbit till och han slutar hosta. FYY sjutton säger jag bara, vi sitter alltså och pratar om just detta och ändå blir jag helt paralyserad när det händer. Liam däremot verkade inte bli speciellt rädd för två minuter senare satt han och skrattade och var som vanligt. Skönt det! På en hundradels sekund är olyckan framme. Det här kommer nog inte vara första gången det händer känner jag på mig och därför är det skönt att veta hur man ska göra!

Snacka om att man blir harig som mamma. Jag är rädd vad jag än gör. Ska jag gå ner för en trapp med Liam i famnen så får jag upp en bild i huvudet där jag snubblar och så flyger vi ner för trappen. Eller tänk när han börjar på dagis. Fröken ringer och säger att Liam ramlat och fått hjärnskakning. Eller om han kommer hem och säger att någon varit elak eller att han inte har någon att leka med. Usch.. Förhoppningsvis kommer inget av det här att hända men som mamma.. man blir harig helt enkelt.

Ikväll fick Liam välling när vi kom hem från gruppen. Sen satt vi och tittade lite på barnprogram och varvade ner. Han höll på och somna så jag gick och la honom i hans säng. Han somnade!...

.. bara för det så vaknade han nu:P Och har hunnit få sig en powernap så nu är han superpigg! Per tar ut honom för en liten promenad så är han trötter när dom kommer in.

På återseende!

Kram